Allt om flexotryck

Flexotryck, även känt som flexografi,  är en effektiv tryckmetod för mer komplicerade tryck i höga volymer. Anledningen till att metoden framförallt används för tryck i höga volymer är för att uppsättningskostnaden normalt utgör en stor del av kostnaden. Medan tapptryck är vanligare för mindre kvantiteter, används denna tryckmetod vanligtvis för stora kvantiteter. I den här artikeln ska vi gå igenom hur hela processen av flexotryck ser ut och vad det används till. Dessutom kommer vi att göra en jämförelse med de andra tryckmetoderna..

Hur funkar det?

Flexotryck använder tryckplåtar för att göra trycket, som sedan överförs direkt på objektet som ska tryckas via tryckplåtar. Tryckplåtarna är antingen gjorda av fotopolymer eller gummi för att de ska kunna anpassa sig till den yta de behöver trycka på. Tryckplåtarna håller även längre tid. Benämningen flexotryck kommer från användingen av de flexibla tryckplåtarna.

De flesta flexotryckplåtar tillverkas idag med hjälp av direkt ”dator-till-plåt”-teknik. Först graveras grafiken in i tryckplåtarna via en laser. Sedan exponeras plåtarna för ljus från en UVA-källa, på båda sidor om tryckplåtarna. Tryckplåten rengörs sedan vanligtvis med vatten, och när den har tvättats torkas utsätts den sedan en sista gång för ljus. Tryckplåtarna är efter det redo att användas.

Tryckplåtarna fästs sedan på cylindrar i tryckmaskiner. Varje tryckplåt kan endast innehålla en färg, så antalet tryckplåtar beror på antalet färger som används i designen. Tryckprocessen fungerar både med CMYK- och Pantone-färger, men används framförallt med Pantone-färger eftersom varje tryckplåt får en färg. Bläcket som tillsätts torkar normalt också väldigt snabbt genom att gå igenom torkvalsar för att se till att färgerna inte blandas ihop. När du använder CMYK-färger startar torkningen först när alla färger har lagts till. 

Bläcket appliceras genom valsar som är kopplade till tryckplåtarna. För att överföra bläcket trycks valsarna med bläcket och tryckplåtarna lätt mot varandra. För att säkerställa att rätt volym bläck appliceras på tryckplåtarna finns även en annan rulle som tar bort allt överflödigt bläck. Processen ser till att ett litet lager färg läggs på tryckplåtarna under hela tryckprocessen eftersom tryckplåtarna samtidigt applicerar färg på de föremål som ska tryckas. 

Valsar är det som binder samman processen, eftersom det är valsarna som håller tryckplåtarna och även är de som flyttar de tryckta föremålen från steg till steg. Antalet rullar beror på antalet färger och de färgscheman som används.

Vad används det till?

Flexotryck används framförallt för att trycka förpackningar, och särskilt plastförpackningar. Eftersom tryckmetoden är riktigt effektiv kan den dock även användas för att trycka etiketter och andra vanligare trycksaker. Vi samarbetar med ett par tillverkare som använder denna tryckmetoden, bland annat på stora mängder av vårt smörpapper. Utöver det, är tryckmetoden också den mest använda för textiltryck eftersom trycket läggs direkt på kläderna.

Flexotryck vs offsettryck

Offsettryck och flexotryck har många likheter som också ger dem liknande fördelar: båda har en snabb och effektiv process som gör dem bra för stora kvantiteter, de är båda lätt anpassningsbara för både CMYK & Pantone-färger (offset fungerar dock främst med CMYK) och ger högupplöst tryck av både grafik och bilder.

Det finns dock två skillnader framförallt; Tryckplåtarna tar längre tid att göra för flexotryck, vilket gör att startkostnaden är högre för flexotryck jämfört med offsettryck. Den andra skillnaden är att flexografi är bättre på att trycka mer komplexa ytor med, som plast, metall och andra särskilda ytor. Om du vill veta mer om offsettryck så har vi gjort den här artikeln om det.

Flexotryck vs tampotryck

Flexotryck och tampotryck är de två tryckmetoder som är vanligast förekommande för tryck på mer konvexa ytor som plast och metall. De två skillnaderna är dock att flexotryck både kan använda CMYK- och Pantone-färger, där tampotryck endast kan använda Pantone-färger. Den andra skillnaden är att tampotryck är bättre lämpad för små kvantiteter, eftersom installationskostnaden är låg, där installationskostnaden för flexografi är ganska hög och är bättre lämpad för högre volymer. Om du vill lära dig mer om tampotryck så har vi gjort en artikel om den processen. 

Flexotryck vs boktryck

Flexotryck är en av de vanligaste tryckmetoderna inom förpackningsbranschen, medan boktryck framförallt används av hobbytryckentusiaster. Boktryck används i första hand till väldigt små kvantiteter och för mer specialiserade tryck med till exempel relieftryck. Boktrycksprocessen går inte så lätt att anpassa till olika ytor, medan flexotryck kan trycka på nästan allt och i stora volymer. Kvaliteten på boktryck är ofta också lite lägre, men många gillar det på grund av äktheten det ger. Vill du lära dig mer om boktryck? Ta en titt här! 

Flexotryck vs rotogravyr

Flexotryck och rotogravyrtryck har i första hand gemensamt att de används för att trycka produkter i stora mängder. De används dock i olika branscher, där flexotryck används inom förpackningsindustrin, och för tryck på komplexa ytor framförallt, medan rotogravyr används för tryck på papper och textilprodukter. Rotogravyr är inte en utbredd tryckmetod, eftersom startkostnaden är riktigt hög och det måste tryckas många miljoner exemplar för att det ska bli kostnadseffektivt. Processerna kan både använda CMYK- och Pantone-färger i sina tryck, men de använder normalt Pantone-färger. Vill du veta mer om rotogravyr? Då har vi skrivit en artikel om hela processen. 

Flexotryck vs digitaltryck

Flexotryck och digitaltryck har inte mycket gemensamt, de är ofta motsatser när man pratar om tryckmetoder. Digitaltryck är bra för små kvantiteter eftersom det inte använder tryckplåtar och använder CMYK-färger. Flexotryck är bra för tryck i stora kvantiteter eftersom tryckplåtarna kan användas många gånger, och vid tryck används Pantone-färger. Att tillverka tryckplåtarna för flexotryck är ganska dyrt. Den största skillnaden är att flexotryck främst används för tryck på konvexa ytor där digitaltryck endast kan trycka på pappersprodukter. Vill du lära dig mer om digitaltryck, då läser du en artikel om processen här.